take me home, country roads

älska blue ridge mountains!

roadtrip i usa 9: bland bluegrass och likkistor i floyd, virginia

här står vi i obygden och förevigar en ombyggd lada efter en synnerligen oskyltad resa längs med clinch mountain, virginia. the carter family fold är en konsertlokal som byggts av medlemmar i the carter family och varje lördagkväll bjuds det på country, gospel och old time music. alkohol är förbjudet, precis som elektriska instrument. den enda som har fått spela på the fold med elektrifierade instrument sägs vara johnny cash. perks som tillkommer när man är ingift i countryns förnämaste familj?

nästa stopp: floyd, virginia!


floyd ligger i blue ridge mountains, min favoritbergskedja som du kanske vet, och gillar man bluegrass har man hamnat rätt. i den kombinerade diversehandeln och fiket floyd country store bjuds det på jamboree varje fredag. denna alkoholfria musiktillställning börjar med en timmes gospel för att sedan bli lite mer dansvänlig.


vi noterade att floyd också verkar ha sin beskärda del av hippies. de här prylarna, gjorda av en lokal konstnär, smyckade fasaden på green man inn där vi bodde. ägaren var för övrigt medlem i ett kringresande teatersällskap och vi fick senare veta att han också anordnade stadens spökvandringar. floyd är skolboksexemplet på en levande småstad; glada människor, ett rikt kulturliv och en fin liten farmer's market med allehanda närodlade/ekologiska/hemgjorda varor. svag för småstadmys tänkte jag att det här måste vara det optimala stället att slå sig till ro efter pensioneringen. fast sen såg jag lite märkliga grejer till salu i stadens second hand butik (bland annat en likkista) och tänkte att, nej, jag fortsätter nog leta efter ett annat happy place.

nåväl, vi klädde om och fräschade oss upp en smula och var sen redo att lyssna på lite musik.
rolig bonus: det måste ha varit någon musikfestival i stan, för hela bygatan var full av band som spelade och sjöng.

älskade förresten de här små herrarna. gillar även raden av kollektivt ogenerat gloende i bakgrunden. very småstad-ish.

sedan var det dags att bänka sig för lite hederligt gospel.

och sedan brakade dansen igång. jag och johanna var uppe och stuffade en aning, men vi lyckades aldrig få bukt på dansstegen.


sedan gick vi till ett ställe där de serverade öl och såg solen gå ner över bergen. sammanfattningsvis en mycket bra kväll!

en helg på landet med fina vänner pt II

efter att ha överlevt shopping på det lokala ica:t (där en kvinna mycket indiskret ondgjorde sig över att jag och hanna oförskämt nog stannat mitt i huvudgången för att diskutera vilken sorts efterrätt vi skulle ha och således tvingat henne till att ta tre extra steg runtom oss) styrkte vi oss med en omgång bloody marys.

sedan var det fri lek i någon timme innan det var dags för kräftskiveförberedelser, vilket betydde sol och skvaller på farsubron i olika konstellationer.

jag älskar för övrigt det här köket. så här ska ett riktigt landetkök se ut.


när vi satte oss till bords för att njuta av kräftor och västerbottenspaj var det redan smällmörkt så jag kan tyvärr inte bjuda på några fantastiska matbilder. men gott var det i allafall.

på söndagen tog jag och calle bilen till badstället där calle tog sommarens sista (eller kanske snarare höstens första) dopp.

när vi kom tillbaka fejades det och donades. dubbelfönster monterades och fetvadd lades ut i springorna  i förberedelse för kallare tider.


jag bidrog med att varva diverse uppmuntrande rop med att läsa högt ur den husmoderliga bibeln martha stewart living. sedan packade vi ihop oss i bilen och åkte mot stockholm. en mycket bra helg!

en helg på landet med fina vänner pt I

jag avbryter roadtrips-bonanzat för att meddela att det har blivit höst. på hösten klär man sig i senapsgula strumpbyxor och sneakar till sig en plats i bilen när vännerna stänger igen sitt landställe för säsongen. det förstnämnda gör jag hela tiden och det sistnämnda gjorde jag exempelvis förra helgen.

jag älskar för övrigt att åka iväg på äventyr. livskvalitet är att få möta upp sina fina vänner på hyrbilsstället plugga in en bra spotifylista i högtalarna, ställa in gps:en på närliggande landskap och bränna iväg.

medan kvällen denna fredag den trettonde blev allt mörkare och dimman rullade in på vägen från de närliggande fälten korsade en svart (eller nåja, typ gråspräcklig) katt vägen. vi konstaterade vi att fem vänner på väg till ett hus på landet var ett perfekt upplägg för en skräckfilm och vi enades om att jag förmodligen var den enda som skulle överleva. blondinerna, dvs hanna och katarina, skulle ryka först, tätt följda av calle och richard som i skräckfilmssammanhang är "funny dudes" och således inte kan vänta sig att få överleva.

resan gick dock bra och tillslut nådde vi vårt mål där vi eldade brasa och filosoferade om livet innan det var dags att krypa till kojs.

lördagen inleddes med frukost och en synnerligen upphettad religionsdiskussion som innehöll allt från kyrkbröllop till utomjordingar. medan vi andra tog igen oss efter hårda meningsutbyten passade hanna på att visa ägorna för calle som aldrig tidigare varit här ute.


hannas och richards landställe (som egentligen består av flera hus) är verkligen en dröm. omgivningarna, husen och inredningen är verkligen så mycket landet man bara kan tänka sig. men så har de också slitit i åtskilliga timmar för att rusta upp det till beboelig status.

sedan var det dags att klämma in sig i bilen och åka iväg på en loppistur.

hanna visar stolt upp ett av sina loppisfynd. jag råkade visst gå loss på lite väl många emaljerade burkar och byttor, men sånt är ju lätt hänt.

efter några timmars loppisletande var vi hungriga som vargar och åkte in till stan för att få något i magen och för att proviantera för kvällens begivenhet, nämligen årets första kräftskiva.

to be continued ...

roadtrip i usa 8: jag lär mig ingenting om bourbon i kentucky

 kentucky var en liten trevlig överraskning. så här ståndsmässigt ser det ut på woodford reserve i bourbon county, där man – föga förvånande – gör bourbon.

 här skulle jag kunna göra en stor utläggning om tillverkningsprocesser och hur bourbon skiljer sig från annan whisky och så vidare, men jag har helt enkelt glömt det mesta (läs: jag var för upptagen med att fota så jag lyssnade inte riktigt).

det jag vet är dock att bourbon till skillnad från många andra whiskysorter tillverkas av minst 51% majs. det var nog det enda av värde som fastnade.


destilleri-kattens namn glömde jag också bort.

efter provsmakning, en fin portion bourbonchilli och lite häng i gungstolarna på porchen var det dags att säga hejdå och bege sig mot virginia.


på vägen dit tvingade jag mina medpassagerare att köra en avstickare förbi en sevärdhet som heter duga. på pinterest vimlar det av finfina bilder på detta geologiska under och när väl tillfälle ges kan man ju inte bara åka förbi den utan att titta på den.


vi fick gå över stock och sten på en stig som till en början var behaglig men som senare bjöd på en redig lutning.

 samt lite andra strapatsrika utmaningar.


sedan: besvikelsen när det visade sig vara en helt annan sevärdhet!

 besvikelsen varade dock inte så värst länge, för det visade sig vara rätt fint där med. det var väl tur för annars hade väl jag blivit avsatt i skogen av mina medtrafikanter.

nästa stopp virginia!

mina tidigare inlägg om roadtripen läser du här: 1, 2, 3, 4, 5 och 6