ett par mycket nostalgiska stolar

det här ett fynd som jag gjorde alldeles gratis i min fasters stuga i ludvika (där jag även hittade ett gäng finfina gamla coupeglas). eller ja, gratis och gratis, så här ligger det till:

min farfar bodde i usa på trettiotalet och när han kom hem gav han i uppdrag åt den lokala snickaren att bygga de här adirondack-inspirerade stolarna. ett av mina starkaste minnen av farfar när jag var liten är faktiskt när han sitter i en av stolarna, med min kusin på ena benet och med mig på det andra, på bakgården till det lilla radhuset i sollentuna där farmor och farfar bodde.

så av både nostalgiska och estetiska skäl hade jag fantiserat om de här stolarna ända sedan förra sommaren (kanske längre?) då jag såg dem skymta i min fasters uthus, men jag tänkte att jag inte hade plats för dem någonstans. precis innan midsommar hojtade min faster att det var sista chansen att plocka hem saker från stugan innan månadsskiftet då den nya ägaren tillträdde. och då kom jag att tänka på att jag nu faktiskt hade plats för dem, på julita.

jösses, vilken fart det blev på mig! bokade en skåpvagn och tog en ledig dag från jobbet mitt i det värsta jobbhärjet innan midsommar för att under en och samma dag köra upp till ludvika och hämta stolarna, sedan lämna dem hos calles mamma i mockfjärd och sen åka hem till stockholm.

det visade sig dessvärre att träet var ruttet på så många ställen att det förmodligen inte går att rädda två av tre. men nu har jag i alla fall brädor att utgå från när jag bygger nya.

ett besök på gysinge byggnadsvård

när nyhetsbrevet från gysinge byggnadsvård damp ner i mejlen och deklarerade höstfest kände jag "whoho! äntligen en anledning att åka bil i två timmar till gästrikland". bruket bredvid hade dessutom skördefest så på schemat fanns också bondens marknad, loppis och gröt. den sistnämnda punkten tillsammans med inte mindre än mannen som vunnit vm i grötkokning. ett givet helgupplägg således.

här sitter vi och har precis missat båten till biluthyrningsstället i sjöstan. men vi är rätt nöjda ändå som synes.

gysinge byggnadsvård ligger precis bredvid gysinge bruk och är inrymt i de gamla arbetarbostäderna. tyvärr glömde jag alldeles bort att fota så jag får helt enkelt ge en målerisk beskrivning av det hela. eh, javahettere, det är ett himmelrike för den som gillar gamla tapeter, färger och lister och annat spännande. det jag nog gillar bäst är att de har en massa nytillverkade tidstypiska beslag, krokar, eluttag och allsköns knoppar med mera. detaljer som är lätta att glömma bort men som verkligen adderar till den där tidstypiska känslan (plus att det är typ det man har råd med i jämförelse med platsbyggt kök och uppmurning av kakelugn). själv slog jag till på ett par mässingshandtag som nu pryder våra dörrar hemma.

om jag hade fått bestämma helt själv hade jag gått bananas på gammelstajlen men tyvärr bor jag ju tillsammans med en person som vill kombinera typisk grabbstil (prylar i mörka dova färger, barcelonafåtölj och skinnsoffa) med färgglad carl larsson-stil. och jag vill ju ha torp– alternativt grosshandlarvilla i skärgården-känsla. ingen av oss är duktig på att kompromissa vilket till slut resulterar i att man helt plötsligt på allvar finner sig diskutera om man ska ha vit- och rödrutigt målat köksgolv eller vit- och gulrutigt (det lutar åt det sistnämnda). kommer passa bra ihop med de grönblåa köksskåpen och den absolut skrikigaste william morristapeten vi kunde hitta ...

när vi var mätta på att irl-pinteresta dvs mata oss med fina bilder på näthinnan var det dags att fika. något säger oss att fiket inte riktigt var förberedda på anstormningen av kulturella stockholmare för det tog oss ungefär en och en halv timme från det att vi ställde oss i kön till att vi fick maten. därför hann vi inte riktigt med grötkokningen och grönsaksshoppingen.

men loppis hann vi alla fall med. klar fyndfaktor på loppisarna även om jag dragit ner mitt loppisintag rätt mycket på sista tiden eftersom jag har för många snygga men totalt onödiga prylar.
på bild: allsköns stillhet och rofyllda ting i tideräkning som stannat. utanför bild: calle ropar och undrar för femtioelfte gången om jag inte har kollat klart än.

det här fick ändå följa med hem: en djup tallrik för 40 kr och gafflar för en femma styck. klart bra helg!

a vida portuguesa – himlen på jorden för oss förpackningsdesignnördar

jag kan ha hittat världens bästa butikskedja. tyvärr ligger den i portugal, men jag har allvarliga funderingar på att flytta så att jag kan besöka den varje vecka. kanske till och med varje dag. om du gillar prylar med snygg, gammaldags förpackningsdesign, förslagsvis åt grooming-hållet, köksutensiliehållet och/eller mathållet kommer du att älska a vida portuguesa som butiken heter.


de har specialiserat sig på att sälja traditionella portugisiska varor vars förpackningar inte har förändrats på flera decennier och vars tillverkning i många fall varit på fallrepet. både snyggt och snällt mot regionala tillverkare med andra ord. jag ville ha prick allt i butiken!
plus att jag ville bosätta mig i själva butiken för att även inredningen var en dröm.

snygga presentinslagningar hade de också.
honung, tandkräm, raklödder, tandkrämer, tvålar, konserverad fisk och bakpulver (!) fick följa med hem.

innan fifty shades of grey, varde husmoderns presentbok!

på loppisen bredvid jobbet finns den här godingen till salu. jag vågade inte bläddra i den pga för pryd. eller snarare att jag inte vill veta vilka regler man kan tänkas bryta emot. finns säkert mer eller mindre ekivoka sätt att framföra ett handslag på till exempel.

skrivmaskinen som också är ett tangentbord

... och vinnaren i kategorin månadens pryldräggel går till den kombinerade analoga skrivmaskinen och tangentbordet för din datamaskin.

Source: etsy.com via Emma on Pinterest

finns också ett diy-kit för den som vill introducera sin skrivmaskin för ettor och nollor. allt hittar du på usbtypewriters etsysida.

bryssel dag 3: en wunderkammer i tervuren

dag tre i bryssel åkte vi längst bort med spårvagnen och hamnade i tervuren. bortsett från denna förtrollande park hittade vi också royal museum for central africa.

det är ett museum i den riktigt gamla skolan som innehåller allt från gamla artefakter till allehanda uppstoppade djur och djur i spritburkar, företrädesvis från afrika. bonusfakta: henry "dr livingstone i presume" stanleys arkiv finns också här.


museet ska snart stänga för att helrenoveras. jag gissar att många uppstoppade malätna djur och burkar med märkligt innehåll kommer att magasineras. vad sägs om att k-märka något av dessa wunderkammer-museer och göra det till ett museimuseum? för det är faktiskt något speciellt med att långsamt vandra i pampiga museisalar och titta på föremål som är uppradade efter en linjär historieskrivning och inordnade i ålderdomliga system. ett monument över gamla tiders vilja att dokumentera och skapa ordning i en värld som kanske inte alltid är så lätt att definiera.

fast museishoppen kunde de lätt få göra något åt. den var bedrövlig.

brussels? no, this is a train,

för ett par veckor sedan packade jag väskan, mötte upp två eminenta kompisar på arlanda och styrde kosan mot bryssel. målet var att lära sig så mycket som möjligt om öl medelst smakprovning och runtvallning på diverse olika bryggerier. lite oklart hur jag blev medbjuden på detta, men jag är inte den som bangar ny kunskap inom ämnen jag inte kan ett jota om.

blev för övrigt dumförklarad efter ungefär tio minuters vistelse i belgien. vi vilse på tågperrong på flygplatsen. jag pekar på tåg och frågar konduktör "brussels?". får svaret "no, this is a train". pappahumor verkar stå högt i kurs.

nåväl, första stoppet blev a la morte subite, en fjärde generationens familjeägd ölhall med originalinredning från 1928. där drack vi våra första öl och jag insåg direkt att belgisk öl och jag nog aldrig riktigt kommer bli kompisar.

sedan knallade vi vidare till brasserie cantillon brewery. där lärde vi oss allt om spontanjäst öl.

sedan var det dags att gå till ölkaféernas kafé, nämligen delirium café. de skryter över att ha ett ölsortiment som överstiger 2000 sorter. på vägen dit passerade vi en del intressanta butiker.

på delirium drack jag den äckligaste ölen någonsin: cookie beer. i våra ölanteckningar står det följande: "maryland vomit. fadd sur smak med en eftersmak av bondkaka. det smakar som bilden av kakdeg". fast jag får väl skylla mig själv när till och med bartendern frågade "do you really want to order that beer? it's not very good. at all".

och det var dag ett i bryssel!

favoriter i repris

alltså. jag. dör. när man trodde att ens bokhylla inte kunde bli snyggare fick jag reda på att bonnier snart släpper två specialdesignade boxar med omslag (och innehåll) to die for. illustratörerna lina bodén och robert vallmark har gjort fantastiskt vackra omslag till sammanlagt åtta pojk- och flickrumsklassiker – som båda kan och ska läsas oavsett kön såklart.

jag måste ha dem och jag måste ha dem nu! problemet är att de inte släpps förrän till bokrean, så jag antar att jag får hålla mig till tåls ett tag. känns jobbigt, speciellt när det är begränsad upplaga och allt…

translation:
the publishing house bonnier has made two artistic boxes of children's books for the annual book sale. these covers and what's inside is to die for.

får det lov att vara lite fruktshampanje?

min lokala icabutik är förmodligen den bästa i världen. förutom låga åretruntpriser på goda ostar och tulpaner säljer uffe med personal också fruktshampanje, riocola och hallondryck. respekt!

translation:
i love my local foodstore. besides selling delicious cheese and tulips really cheap throughout the year, the also sell a very old brand of soda pops. respect!

scania dandies på nordiska museet

nordiska museet bjuder på både kvällsöppet och gratis inträde på onsdagkvällar. vilka hedersknyfflar, tänkte jag och jenny och beslöt oss för att gå dit på dandy-utställning.



utställningen var liten men naggande god och innehöll allt från damasker till spatserkäppar. samt icke att förglömma: en fin förteckning över skånedandies, eller scania dandies, som det så fint heter på engelska. två namn jag saknade på dandy-listan var dock edward blom – mannen som ekiperat sig i kläder från georg sörman sedan högstadiet – och björn ranelid, sveriges författardandy numero uno (varav den sistnämnda ju faktiskt passat som handen i handsken under kategorin skånedandies).


vad sägs förresten om nästa utställning på nordiska? fantastisk! jag kommer hänga på låset, det lovar jag.

translation:
me and my friend jenny went to see a wonderful exhibition about dandies at nordiska museet. i can barely wait to see their next male oriented exibition though – it's called men in bathing suits.

analog historypin på flickr

kvällssurfade runt lite planlöst på flickr och hittade de här bilderna. det är samma idé som historypin, som jag berättade om här, fast i analog form så att säga. här är några favoriter.







klicka på bilderna för att se vem som fotat.

translation:
spent some time this evening to surf on flickr and found these historypin-ish analogue photos. here are some favourites.