02 min första kärlek

min första kärlek träffade jag utanför ett tält på lollipop. det var året johnny cash spelade. inte för att jag brydde mig om någon äldre herre klädd helt i svart egentligen. jag var väldigt mycket indiepop och såg mest fram emot att se primal scream, spiritualized och chemical brothers.

jag var sjutton. han var tjugoett och såg ut som damon albarn i blur. det var dagen efter festivalen och vi satt utanför tältet och pratade, skrattade, såg hur området sakta avfolkades på människor. sedan sa vi hej då till varandra. inte ens ”vi hörs”.

jag visste att han jobbade på posten i grannkommunen. så en dag två månader senare tog jag mod till mig, ringde dit och frågade om han jobbade där. han skulle precis gå från jobbet, ”men om jag tar ditt nummer så kan jag ringa när jag kommer hem”. ”jaha”, tänkte jag, ”det var det, vi hörs”. prick fem minuter senare ringde han. han var andfådd, hade sprungit hela vägen hem.

det var jag som gjorde slut. på fyra år hade vi hunnit flytta ihop. göra slut, bli ihop igen, göra slut bli ihop igen göra slut bli ihop igen göra slut bli ihop igen göra slut bli ihop igen göra slut bli ihop igen.

på fyra år hade han hunnit dricka mycket öl, vin och sprit. vara försvunnen i dagar, både hemifrån och från jobbet. ångra sig väldigt mycket. tills nästa lön.

på fyra år hade jag hunnit ringa väldigt många samtal till hans vänner och undrat var han var. hunnit scanna oräkneliga ölställen om han möjligtvis satt där. hunnit titta många gånger i min kalender där jag förde någon slags statistik på hur många bra dagar som gick på de dåliga. sen en dag fick det vara nog.

om jag som trettioåring fick hälsa till mitt tjugoettåriga jag så skulle det vara att allt ordnar sig till slut. och, herregud kvinna, börja lyssna på johnny cash någon gång.

translation:
theme two in the blog challege. about my first love who in his turn loved alcohol a lot.