emma sundhs #decut2016 del 19-25

okej, ligger ju efter så det stänker om'et men gnatar på med de sista bitarna i emma sundhs decemberutmaning som nu snarare liknar en januariutmaning.

mitt bästa plagg och varför

den här klänningen. fantastisk klänningslängd och ett vackert fall. funkar bra till både barbent och strumpbyxor dvs funkar lika bra på sommaren som på vintern.

den dagen jag skriver en skönlitterär bok då skulle den handla om

något läskigt. jag skulle vilja skriva en bok som jag inte vågar läsa (hur det nu ska gå till). har även en superbra idé till en spänningsroman plus en massa annat. den skenande fantasin är det inget fel på, däremot uthålligheten som krävs för att skriva något sammanhängande.

det bästa med december är

i slutet av månaden vänder det äntligen mot ljusare tider. det och julledigheten är väl typ det enda bra?

jag enligt mina vänner

uäääh, det här låter tidsödande. har icke tid att tillfråga någon på grund av känner mig lite stressad över det här med att december visst gick över i nytt år och januari och jag fortfarande inte är klar med utmaningen. så i brist på vänner frågade jag calle vem jag är. först svarade han "en snygg tjej" och sen när jag pressade honom på lite mer information svarade han "en sexig jätte". det sista jag fick ur honom var att jag var "en komplett vettvilling". hoppas att svaret inte avskräcker någon utan att ni fortsätter att läsa om denna uppenbart galna (men tydligen ganska heta) persons äventyr. snälla?

vad äter du på julbordet

har jag redan berättat om här.

julaftonens outfit

eh, kommer inte ihåg, det var ju ett tag sen. kanske att jag var klädd i mysbyxor först, men tror att jag hade klänning på mig på kvällen för då drack vi drinkar hos hanna och richard. på juldagen var jag iklädd aningens betongkeps om någon vill veta.

mina bästa julklappar 2016

av mamma och pappa fick jag två supergosiga pussilakanasetti, dvs påslakanset, i tvättat linne och några trevliga skönhetspryttlar från rituals. av calle ett par fantastiskt fina handskar från filippa k. jag tror det är en subtil gest från calle, som tycker att mina nuvarande skinnvantar är för barnsliga, men jag fick ju ett par urtjusiga handskar på grund av detta så jag allt annat än ledsen!