på vägen till mobile åkte vi förbi den här nätta lilla krigsmaskinen vid namn uss alabama. under andra världskriget sänkte hon 22 flygplan utan att få en endaste skråma, men numera tar hon det lilla lugna. eftersom det var andra gången jag var där nöjde jag mig med att tjuvlyssna på andra människor i museicafét, där jag bland annat hörde en kille på ungefär fem år oimponerat yttra: "so they used all these airplanes, weapon and shit in the war?".
i övrigt: som medborgare i en nation med fred i över 200 år är det väldigt intressant (och lite läskigt) att se att krig får så stor plats i det offentliga rummet, oavsett om kriget är nytt eller gammalt. antalet statyer och minnesstenar är oräkneliga, precis som alla motorvägar som döpts efter anhöriga som dött i strid. i washington uppmanades vi till och med att hedra usas trupper genom att inte beträda gräset. och på 150-årsjublieet av slaget av gettysburg livesände cnn exempelvis ett re-enactment av slaget, komplett med två kommentatorer som analyserade styrkornas framfart. så svt: om ni vill exempelvis vill täcka 381-årsjubileet av slaget vid lützen bjussar jag på tablåidén. (sedan får vi väl skylla oss själva som åker runt i the deep south, där det såklart kryllar av avgörande platser för exempelvis inbördeskriget).
sedan kom vi till new orleans, som jag faktiskt har blandade känslor för. å ena sidan är det hur fint som helst, speciellt i garden district med sina fantastiska hus. vi bodde exempelvis på det här fantastiska bed & breakfaststället (som jag tyvärr glömt bort namnet på).
å andra sidan finns det en hel del rätt ohärliga områden. även om man går i ett okej område som till exempel garden district kan man lätt hamna lite fel och på ett par minuter hinner man knalla rakt in i ett område som är allt annat än glatt och härligt. ryktet om new orleans farlighet är såklart överdrivet, precis som i alla större städer får man tänka lite på vad man gör och vara observant, men jag kunde inte låta bli att känna mig lite instängd trots allt.
men det fanns i alla fall gulliga katter i stan. och bra barer.
napoleon house i french quarter serverade exempelvis grymma drinkar. johanna var mycket nöjd som synes.
innan vi åkte vidare mot natchez i mississippi passade vi på att åka ut från stan via lower ninth ward som är det område som drabbades hårdast av orkanen katrina år 2005. där spanade vi in det bostadsområde som organisationen make it right, med brad pitt i spetsen, byggt upp efter orkanen. projektet har fått ta emot en del kritik då bostäderna anses för få och kostsamma och att husens utseende skiljer sig för mycket från områdets övriga arkitektur. å andra sidan är husen energisnåla och utformade för att klara hårda väderförhållanden, så förhoppningsvis står de kvar om en liknande orkan skulle drabba new orleans i framtiden. you can't have it all som de säger.
2 kommentarer
De godaste ostronen åts på Bourbon st-restaurangen i Wilmington NC. (Och Po boysen ovanför, utanför New Orleans.)
danke johanna, det stämmer!
Skicka en kommentar