det stora inlägget om böcker och läsning

att jag jobbar med böcker är inget som märks så värst mycket i bloggen. det kanske får vara någon måtta med hur mycket böcker man mäktar med om dagarna. när mina icke-boksjobbande vänner tar semester bunkrar de upp med högar av böcker. jag gör för det mesta tvärtom och läser helst inget alls. men eftersom jag faktiskt älskar att läsa kommer här det stora inlägget om böcker och läsning!

favoritgenre

har aldrig kunnat briljera med att gissa vem som är mördaren innan det avslöjas i böcker. eftersom jag är en rätt smart person i övrigt vill jag helst inte skylta med denna litterära akilleshäl. ergo: jag läser inte deckare. även om jag på senare tid börjat nosa på spänningsromaner av exempelvis gillian flynn (mörka platser är favoriten) och alex marwood. 

jaha, så vad gillar jag att läsa då? icke förvånande är det välskrivna, lättlästa böcker som får mig att känna mig smart. addera lite quirkyness och du har min smak i ett litet nötskal. exempel på denna genre är fördjupade studier i katastroffysik av marisha pessl (collegemysterium i bästa wes anderson-anda), all my friends are superheroes av andrew kaufman (superhjältehistoria i bästa wes anderson-anda), we are all completely beside ourselves av karen joy fowler (annorlunda uppväxtskildring med oväntad twist på sidan 77) och fågeln som vrider upp världen av haruki murakami (drömskt mysterium i tegelstensmodell).

ett annat spår är böcker som (håll i er nu, för här levereras en riktig klyscha) skildrar kvinnors liv och förutsättningar i en värld som skapats av andra, för andra (läs: män och folk med pengar och inflytande, vilket mystiskt nog brukar sammanfalla). inga brinnande kamptal och härj på barrikaderna, utan mer ett stillsamt anamma. en gör så gott en kan på sitt eget vis liksom. alice munros noveller är ett utmärkt exempel, eller varför inte presidentens hustru av curtis sittenfeld (ordentlig lärarinna träffar överklass-slyngel som senare blir president, löst baserad på laura bushs liv).

de mest överskattade böckerna

norwegian wood av haruki murakami, herregud vilken smörja! ung man jagar svår tjej under 68-revolten, gääsp. förmodligen självupplevt, vilket gör det ännu mer olidligt.

med risk för att starta en infekterad debatt så hamnar även steglitsan av donna tartt i kategorin överskattad. jag var ju väldigt peppad när det begav sig, men de ställen där det verkligen gnistrade till försvann i ett hav av trista och ovidkommande passager. en sådär 300 färre sidor hade varit att föredra tycker jag.

 

böcker jag inte tagit mig igenom

the luminaries av eleanor catton (myllrande viktorianskt mysterium som utspelar sig på nya zeeland) har jag lagt åt sidan. upptar eventuellt läsning. tigrar i rött väder av liza klausmann hann jag ungefär tio sidor av innan jag tröttnade på det banala och melodramatiska tilltalet, tack och hej.

pocket, inbundet eller platta?

med risk för att låta hjärntvättad, men jag älskar verkligen pocketböcker! framförallt för att standardformatet gör att man kan platsbygga bokhyllor utan några glipor mellan hyllplanen. så ser det sådär fint, ordningsamt och enhetligt ut i hyllorna *insert galen frälst blick*.

när läser du?

i sängen innan jag ska sova. det blir mycket läsa femton sidor, somna, glömma vad boken handlar om, läsa om tio sidor, läsa fem nya, somna, glömma vad boken handlar om, läsa om tio sidor och så vidare.

 

topp fem favoriter (listade utan inbördes ordning)

en läsupplevelse i atombombs-omfattning var siri hustvedts vad jag älskade. det konstiga är att jag knappt kan berätta vad den handlar om. kommer vagt ihåg en tavla, några hysteriska kvinnor under 1800-talet och vänskapen mellan två familjer i new york, eventuellt att freud var med på ett hörn också. men jag kommer ihåg hur det var att läsa den och det var magiskt.

maken av gun-britt sundström är en av mina absoluta favoritböcker. två personer med helt olika syn på vad en relation innebär försöker leva tillsammans. ibland går det bra, ibland helt åt helvete. vi läste den här i min läsecirkel och det var tydligt att man tog ställning för eller emot huvudpersonerna beroende på vem man själv identifierade sig med.

age of miracles av karen thompson walker är den bästa coming of age-boken jag läst. (benämningen är ett svåröversatt uttryck som vi braaaanschen slänger oss med. kan närmast beskrivas som en utvecklingsroman där huvudpersonen är på väg in i vuxenlivet). för julia är den obesvarade kärleken till klasskamraten lika illa som att jordens rotation saktar ned. till och med en apokalyps blir vardag, vilket gör det så mycket mer verklighetstroget och påtagligt.

the curious incident with the dog in the night-time av mark haddon är en både humoristisk och helt gravallvarlig bok om en autistisk pojke som löser mordet på grannens hund. perfekt som första bok att läsa på engelska!

sista boken på listan får nog bli a million little pieces av james frey, killen som fick be om ursäkt hos oprah för att han ljugit. spelar roll vad som är sant eller falskt i boken, jag läste den i ett nafs.

sidvändare

två böcker som egentligen inte är min kopp te är metro 2033 av vladimir glukhovsky (dystopisk bladvändare som utspelar sig nere i moskvas tunnelbana) och flickan från ingenstans av justin cronin (vampyrer tar över världen och endast en liten flicka kan rädda den). alltså, jag. kunde. bara. inte. sluta. läsa.

 

bästa barnboken

godnatt mister tom av michelle magorian har jag läst om och om igen. herregud vilken bra bok!

vad läser du just nu?

just nu läser jag odinsbarn av siri pettersen (fantasyhistoria med mycket nordisk mytologi). älskar när böcker är så välskrivna att alla över typ 12 år kan läsa med behållning. passar den typiska cirkel-läsaren, men innehållet överensstämmer mer med game of thrones skulle jag säga. hittills sjukt bra!