jag har varit ett par gånger i lissabon och norra portugal tidigare, men har aldrig åkt söderut. så den här gången passade vi på att styra kosan mot alentejo. det är en av portugals fem regioner och beskrivs i resereportagen som portugals toscana. eftersom jag aldrig varit i toscana har jag ingen aning om det stämmer men det var i alla fall en väldigt mummig semester.
vi landade i lissabon på skärtorsdagskvällen och tog in på the independente, ett mysigt hipsterhotell där alla rum har sin egen prägel.
dagen efter drog vi från stan tämligen omgående efter att ha intagit en stärkande frukost uppe på takterrassen. några timmar senare landade vi på sublime comporta i grandola, ett extremt grandiost boende i form av en villa med egen swimmingpool på en lyxig spa-anläggning.
jag försöker alltid anlägga en air av världsvana och lyx i sådana här miljöer men avslöjar mig alltid eftersom jag länsar alla gratisgrejer i badrummet. här gick jag ett steg längre och plockade jättestora pinjekottar i buskarna vid huset att ha till ett diffust inredningsprojekt hemma. behöver nog inte ens tillägga att mitt resesällskap låtsades som att de inte kände mig.
jaja, iallafall, kolla här: huset är så stort så det inte ens fick plats på bilden, men jag kan upplysa om att på var sin sida om huset ligger de båda sovrummen. de är egentligen fristående hus förbundna av en korridor till det stora huset som utgör kök och vardagsrum.
swimmingpoolen var inte uppvärmd men ändå väldigt fin att titta på, speciellt från en solstol medan man äter ost och dricker vin. vinet på bilden nedan var för övrigt det enda riktigt goda vin vi drack. de flesta alentejovinerna var rysligt sträva och svårdruckna, men det här gled ner galant.
vinregion eller inte, ingen semester utan mojitomix dock.
efter ett tag fick calle nog av resursslöseriet med egen pool och bestämde sig för att ta ett dopp i det iskalla vattnet, ivrigt påhejad av hanna.
sedan piffade vi till oss och gick upp till restaurangen för att inta middag. när vi ville beställa passande vin till maten fick vi det för restauranger på lyxskalan ganska ovanliga svaret: "ingen aning, jag gillar inte vin". man måste ju ändå uppskatta ärligheten. men frukosten dagen efter var i alla fall en dröm!
sedan spa:ade vi loss och blev så här rena och lugna till sinnes. möjligtvis är vi på bilden fortfarande påtända av ångorna från den turkiska bastun.
att säga hejdå till det här fantastiska stället var såklart urtrist, men det var inte särskilt synd om oss ändå.
först hittade vi en rolig loppis där jag funderade länge om jag skulle köpa den här askfatskaffekoppen värdig en crazy cat lady. ångrar att jag inte slog till.
hanna hittade lite iste.
sedan hittade vi en nudiststrand (vilket jag inte förstod förrän hanna sa att jag nog inte skulle ta så många foton. jaja.).
i porto covo åt vi en portugisisk motsvarighet till en low country boil som var magisk.
hanna råkade också beställa in en hel vinare när hon trodde att hon skulle få ett glas. ett ganska trivsamt bekymmer ändå, speciellt som att en vinare kostade ungefär som ett glas vin i sverige.
sedan styrde vi kosan mot vinmakarbyn vila de frades, men mer om det i ett annat inlägg!
Inga kommentarer
Skicka en kommentar