i söndags snörade jag på mig bullmammaförklädet. time to make some serious födelsedagsbrunch! tårtan ställde sig lite avvaktande till hela grejen, men sedan hon fick presenter i form av torkad fisk från några av gästerna blev hon betydligt mer positivt inställd. (och nej, det är inte vi som har målat sovrummet budoir-rött och satt upp matchande sammetsgardiner. oh the joy of living in hyresrätt med färgblinda före detta hyresgäster. väggarna i hallen var målade i babyblått och aubergine, fast i valet mellan att klösa ut ögonen eller måla om valde vi faktiskt att måla om. i jämförelse med hallen kändes sovrumsväggarnas färg tolerabel. då fattar du kanske hur illa det var i hallen).
det blev amerikanskt tema med minihamburgare, caesarsallad, pannkakor och smoothies.
gullig hamburgare vs stolt skapare.
innehållet i den apelsinmönstrade vita skålen ser kanske inte så trevligt ut. men det var det kan jag intyga. banankolasås som passade som handen i handsken till pannkakorna.
på tal om handskar fick jag äntligen mina specialbeställda handgjorda handskar från malung. lycka är att att ha vänner med kontakter i skinnbranschen. tårtan instämmer.
klockan 18.22 gick den sista brunchgästen. det tycker jag var ett bra betyg.
translation:
this sunday we had our friends over for brunch. the last guest went home at 6.22 pm. i should say that's a pretty good score for a brunch.
2 kommentarer
vilka vackra vantar!
visst är de? handgjorda av en kompis mammas kompis – i skinnmeckat malung såklart!
Skicka en kommentar