under flera år (och gärna vid de tillfällen då rödvinsdrickandet gått in i det filosofiska stadiet) har jag och
min vän kentson pratat om att under lite mer ordnade former fotografera tillsammans. som tur är har det tagit så lång tid att vi har fått sällskap av två till, johanna och
egoistiska egon. första fotosessionen ägde rum i helgen (episk tajmning av vädret!) och vår första uppgift blev att föreviga slussen.
inget i stockholm tillåts vara fult en längre tid utan allt ska vara så tillfixat hela tiden. slussen är ett sällsynt undantag eftersom den ändå ska rivas. då gäller det att njuta medan man kan!
mitt i allt förfall och bilmisär ser man ändå att det finns en estetisk tanke bakom. även om det mer påminner om ett badrum än en trafiklösning.
alltid finns något nytt stadie av förfall att intressera sig för.
och ny gatukonst att upptäcka. kan slussen förresten vara stockholms största galleri?
jag vill hävda att slussen är stans riktiga mittpunkt. här har man gått på klubbar, suttit på uteserveringar, huttrat sig fram i snöstormar och regn, flanerat i första vårsolen och dansat på de legendariska tunnelfesterna efter debasers stängning.
när de river slussen är minnena ljusa (om än ibland något diffusa).
och när nya slussen byggs ska det ändå bli spännande. det innebär en helt ny del av stan att bli kompis med.
